indiebiffen

När jag var liten ville jag bli sångerska eller hästskötare. Fast jag har nog aldrig haft en klar och tydlig målbild för vad jag vill uppnå. Istället har jag tagit den kringelkrokiga vägen, provat på olika saker för att ta reda på vad som passar mej, vad jag vill göra och vad jag inte trivs med.

När jag var yngre ville jag nog gärna bli en rockstjärna av något slag, kanske lite som Jocke Berg i Kent. Känner inte samma sug längre, även fast jag håller på med musik lite mindre än jag önskar. En dröm hade varit att bli erkänd och tjäna pengar på att sjunga bra saker. Jag tror att jag är tillräckligt bra (egoboost). Sen vill jag ha ett hyffsat välbetalt jag som jag trivs med och inte blir rastlös av efter ett år. Har ännu inte kommit fram till om jag alltid kommer vara en rastlös själ. Ombyte förnöjer, lite av mitt motto.

Min största önskan för tillfället är ännu en långresa i Asien. Jag har en ganska välplanerad rutt i mitt huvud som jag vill förverkliga om högst 2 år. Åka transsibiriska järnvägen från Moskva, stanna i Mongoliet, vidare till Peking. Åka tåg genom Kina ner mot Norra Thailand. Kanske en sväng förbi Malaysia och södra Thailand. Sedan avsluta med det absolut bästa: en lång tur i södra Indien. Om jag inte har möjlighet att ta så långt ledigt så kommer jag prioritera någon/några månader i södra Indien där jag vill hänga i tempel, göra yoga, filosofera och ta dykcertifikat. Samt festa lite. Det låter måhända lite klyschigt, men det skiter jag i. För himlars vad kär jag blev i Indien när jag var där förra året.


I Amritsar förra året. Jag ser ju FÖR tokig ut.




Där Ganges börjar, i Rishikesh




Fölk i New Delhi


Höga berg i darjeeling