indiebiffen

det var riktig vinter i sundsvall. snö, som det ju sig bör när det är vinter. i göteborg är allt grått och trist. morfars begravning var fin. sorglig och fin. sundsvallt var fint. jag träffade farmor och mina småkusiner. 6 och 7 år, vi lagade tacos tillsammans, är det inte sött? träffade ida, mat,vin och spel. och så hann vi med fika med mamma och med mamm och papp innan tåget idag.

jag är less på göteborg kände jag nu när jag kom tillbaka. snart är det dax för förändring!

 
mamma och emelie på birsta, det "externa köpcentrumet" vi har här i staden.


jag fastnade också på bild. nästan iaf!


vi provade träningsmaskinerna inne på coop. nästa beach 2009! emelie provar den där vibrerande plattan som är så poppis! vibrerade i asset!


alnö 01.40. snö och inte en kotte så långt ögat kan nå.


alnöbron i bakgrunden, vi kommer som sagt från ön!


min personliga väckarklocka! väcker mej kring 11-snåret varje morgon! :)

så där, klappat och klart! Nu har jag kört min sista nattvagn ever!! Eller, förhoppningsvis. finns inga på mitt nya schema iaf. Den här helgen var natt med betoning på sen natt, jobbade till 5 i fredags och halv 5 i lördags. Men det var två jäkligt lugna nätter. I fredags var det typ inga personer ute alls, min femma var rätt tom all night long. Fick dock sällskap av en hemlös dam som åkte med mej några varv. klart hon fick åka med, det var minusgrader ute. Vet inte vad hon var för en, hon verkade inte full och hade med sej en väska. Vi småpratade lite vid ändstationerna. om jobb och sånt. Hon bröt på finska, hade jobbat på bryggeritet för 30 år sen och hennes barn jobbade på volvo fick jag veta. Efter några timmar hoppade hon av vid brunnsparken och spatserade in på centralen för att få fortsätta värma sig. hoppas hon inte fryser.

Igår var det också lugnt, körde sexan. Ute på ändstation länsmansgården satt det kvar en kille som såg sjukt läskig ut. rakat hår och tatueringar i ansiktet. man ska såklart inte ha fördomar, men tatueringar i ansiktet är läskigt. och han såg jäkligt arg ut när han gick emot mej, som att han ville ha bråk. jag blev lite rädd, tänkte snabbt ut en flyktväg om det skulle bli nödvändigt. Men han var bara en vilsen skåning som skulle till bergsjön och råkat hamna på hisingen. så jag sa till hon i brunnsparken var han skulle byta, han la sin hand på min arm och tackade å det ödmjukaste. Sen kom det fram en förvirrad popare och frågade hur han kom till domkyrkan till bästa sätt. förklarade att han skulle byta till 1:an. och så sa han att jag hade skitsnygga glasögon "speciellt för att vara spårvagnschaufför" sen fick jag påminna honom en extra gång att han skulle gå av, han stapplade ut och önskade mej lycka till. charmigt där.

det finns många lustiga figurer som är ute om helgnätterna, såna här grejer gör det riktigt gött att jobba natt, det är ju skitroligt när man hjälper till eller får komplimanger. borde hända varje dag, hehe.

Jobbar imorn, sen blir det söönsvall resten av veckan. tjing!

Jag jobbar så mycket nu, så jag hinner inte tänka på allt sorgligt. Men tanken kommer över mig ibland, och det är jobbigt. Konstigt, ledsamt. Hela världen är ett vemod just nu. I helgen jobbar jag iaf mina sista nätter, till halv 5 tror jag både fre och lör. Men sen får jag mitt nya, sjukt förbättrade, schema. Det tackar jag för! Jobbar tre dagar, är ledig två. Fatta hur lyxigt det är! Och inga mer nätter, slutar senast 22. Gött mos, som man säger här i Gbg.


hihi, jag å mammi!

Jag måste bara lägga upp det här söta klippet som är inspelat på Vibackes vårshow 2001. Min gamla högstadieskola på Alnö utanför Sundsvall. Det hät är första gången jag sjunger för någon, och jag valde att göra det framför alla finniga elever och massa föräldrar, galenskap! Jag har inte sett det här klippet på flera år, så jag blev så varm i hjärtat när jag såg nu häromdagen igen. Det är fint, jag var så sjukt blyg (vi snackar verkligen sjuuukt blyg) i hela högstadiet. Uscha, hemska år. Och det är sista terminen innan jag gick ur nian och jag fattar inte var jag fick mitt mod ifrån! Och min röst låter väldigt annorlunda, men rätt bra för att vara en 15-åring. om jag får säga et själv,  det får jag ju. hihi! Cute!

nu är jag fett less på jobbet. eller, själva utförandet att köra spårvagn är fortfarande helt okej, ibland är det to.m rätt roligt. men det här jävla schemat, det suger! jag har fan ingen fritid. och när jag väl har det är det 1000 saker uppbokade så jag bara känner mej stressad. nu har jag stått ut i ett år (man vänjer sig lätt) och om jag inte får ett bättre schema efter sökningen blir jag arg och kommer kasta saker omkring mej. eller iaf, fundera ärligt på att hitta nån vettigare sysselsättning. jag är sjukt trött!

en rolig sak var dock att det var tre killar, kanske 14 bast, som undrarde om jag var med i tv. i körslaget. haha, tre 14-åriga kidz i frölunda kände igen mej från körslaget. lika roligt som de japanska utbytesstudenterna för nån vecka sen. hur många ser på det där fjantprogrammet egentligen? nu är det ju bara töntar kvar. höhö.

mitt nyårslöfte (alla kring middagsbordet var tvugna att hitta på ett) är att jobba mindre och göra mer musik.


nyår med utsikt från en balkong majorna. det var trevligt.


är de här svanarna som jag såg på nyårsdagen ett slags tecken? på vad vet jag inte, tänkte att det kanske var nåt kinesiskt tecken på lycka, eller kanske att jag är i trubbel. hoppas på förstnämda.